Nu när det mer eller mindre är givet för folk att ladda ner sin musik idag på olika sätt i olika filer som de sedan lyssnar på är jag den rent motsatta. Vi är inte så många kvar som fortfarande vill ha möjligheter att köpa CD skivor i en vanlig affär. De blir allt färre och man får åka allt längre för att hitta någon. Nu är det mera våra stora grosister som Coop och Maxi där man hittar dessa skivorna, men utbudet är väldigt magert och de har sällan de man söker.

 Mest en massa samlingsskivor inom dansband eller samlingshits från olika år eller musikstilar. Här hemma i Blekinge har vi inga skivaffärer kvar därför är nu mitt mitt närmaset ställe där jag hittar detta ”Skivlagret” i Kalmar. Vi pratar nästan 10 mil för att få köpa den CD man vill lyssna på i bilen eller i sovrummet utan en massa inblandningar från datorer och andra kopplingar. Så länge man kan handla och lyssna på detta sättet tänker jag inte ge upp den även om vi lever lite på lånad tid för om 10 år har jag nog fått ge upp den tanken också.

Är ute och joggar med mina snäckor i öronen. Med lätta steg tar jag mig fram på en varierad terräng på ett grusigt underlag. Musiken som jag hör fyller en viktig funktion, det är enklare och det känns sundare. Musik och löpning en perfekt kombination som passar som handsken. Den här gången har jag valt samla en massa godingar från 70 och 80 talet ”More Than A Feeling” ”The Final Countdown” ”Born To Run” ”Jump” är bara några klassiska hits som sipprar förbi mina öron och som förgyller mina minnen med mina löpsteg.

Förutom denna sköna avkoppling att jogga ställer jag även egna på vägen typ att hitta fram till vissa delmål innan låten är slut. De dagar jag känner att jag behöver mer tid väljer jag därför lite längre låtar som Dire Straits ”Telegraph Road” som är nästa 15 minuter lång. När jag hör den brukar jag alltid hinna fram i tid. Numera kan jag inte springa en enda meter utan detta nödvändiga hjälpmedel och förutom att bara lyssna till tar det mig även framåt både fysiskt och psykiskt.

Jag tar med den överallt. På jobbet, i bilen, i köket när jag äter, i sängen när jag sover. Behovet är nödvändigt och jag  får lätt en form av frossa när jag inte sett den på över en timme. Den har fått en speciell plats i mitt liv och jag känner att jag växer som människa när jag använder den. Irriterad, förbannad, besviken, ledsen, uppgiven eller allmänt trött då tar du fram den och smeker den försiktigt med sina fingrar som om den vore levande. Fokusera och lyssna och njut. Vad är det då jag inte kan vara utan jo min lilla gitarr. Ett instrument jag inte kan leva utan. Andra har sina respektive som de lever med, vissa har sina mobiler som betyder mycket. Jag har min gitarr som är min livlina till allt de goda och som gör att jag trivs med mitt liv.

Förena nytta med nöje är ett populärt uttryck. Det var precis vad jag gjorde när jag var på en anställningsintervju uppe i Stockholm. De sökte nya cnc operatörer och med precis avslutad utbildning där jag även är flyttbar sökte jag jobbet och bara tre dagar senare ringde de och ville träffa mig. En fabrik uppe på söder skulle anställa två stycken och tyckte själv det var kul med lite omväxling kring sökande och inte bara från närområdet.

Med ett sökt och utbetalt resebidrag hade jag även efter intervjun fått pengar till en övernattning och tittade i Metro där jag stod vid slussen. Det var då jag såg att Magnus Uggla med band skulle sjunga vid Kungsträdgården på kvällen och när man bodde på hotellet strax intill och med balkongutsikt var valet självklart. Fyra timmar senare och med en god cider i handen satt jag där på tredje våningen och lyssnade jag med hjärtat till alla hans hits. Vid centralstationen dagen efter fick jag ett nytt samtal om jobbet jag sökt. Någon hemresa blev det aldrig den lördagen och vart jag bor nu inser ni säkert.

Kalmar FF ska få en ny arena till nästa säsong. Guldfågeln Arena ska det nya namnet bli. Ny plats, ny arena, nya omklädningsrum, ny omgivning, nya träningsplaner, nytt kansli. Allt blir nytt i samband med flytten däremot hoppas jag att de behåller sin gamla och hederliga kampsång framförd av Wisex. Nostalgi är jag inte mycket för och tycker det ska bli kul med en ny arena och allt vad det innebär, men den låten måste Kalmar FF behålla. Det vore en ren fröjd att föra den i sin nya stuk och den blir inte sämre bara för att laget spelar på en ny moderna arena och som tar plats för dubbelt så mycket som nu. Vi som varit med och som ska följa med i resan mot nya utmaningar vill även behålla lite minnen och denna låt är definitivt en sådan.

Sitter vid mitt skrivbord och försöker prata med mina kunder. Hur tydlig och korrekt jag än försöker vara bärande på min öronsnäcka kan jag inte låta bli att störas av den hårdrock som spelas på det stora mans dominerade bordet intill. Irriterad försöker jag påtala problemet och ber dem att ladda ner ett annat låtval. Det kan väl åtminstone låta mig få vara med och bestämma vad som ska spelas.

Något gehör får jag inte och jag suckar högt, något som ingen i min omgivning märker. Till sist när de lämnat rummet för att diskutera egna frågor går jag fram och stänger av skiten. Ett tillfälligt lugn har lagt sig och jag hör nu vad mina kunder pratar om samtidigt som de inte kan klaga på detta missljud vissa hör i bakgrunden. Det borde finnas någon form gräns där man kan avgränsa detta störande moment, men det är nog bara en from förhoppning för när de är tillbaka sätter de på sin musik på nytt och jag måste åter lyssna till sådant jag bara vill stänga av.

Att man inte har något att göra då är risken stor att man funderar på något som man annars aldrig brukar fundera över. En sådan grej drabbades jag av förra veckan när jag försökte rabbla upp svenska kommuner i bokstavsordning och så snabbt som möjligt. Nu har jag fått idéen att komma på instrument på samma sätt fast utan tid. Det måste nämligen vara betydligt svårare, men jag gör ett försök.

A, Balalaika, Cittra, Dragspel, Elorgel, Fagott, Gitarr, H, I,J, Keyboards, Lunta, Munspel, N, Orgel, P, Q, R, Saxofon, Trombon, U, V, Xylofon, Y, Z, Å, Ä, Ö

13 stycken inte ens hälften. Jag ger mig själv underkänt och kan ni fylla felar av mina luckor är det bara att imponeras. Nästa gång jag inte har något att göra ska jag komma på något roligare att fundera på.

Detta instrument blev en del av fotbolls VM i somras. Många var vi som stördes av detta oljud och jag var inget undantag. Skillnaden var dock att började acceptera den ju mer som turneringen fortskred och de matcher där den inte hördes lika tydligt, då saknade jag detta skenande ljud som jag nu vant mig vid. Förra lördagen hittade jag en på blocket och köpte den. Nu är mina grannar som sett den livrädda att jag ska gå omkring med den på gatan och blåsa så högt jag kan. Själv funderar jag allvarligt på att göra just detta, för att reta och störa där det sitter inne och äter ensamma eller i sällskap. Detta ljud bidrar säkert också med en skön paus i mångas ganska slentrianmässiga vardag. En sak är dock viktig för att jag ska kunna sätta dessa planer i verket och det är att jag ska kunna lära mig att spela på den, något jag inte behärskar förnärvarande.

Kommer upp för trappan med min hund och tar de där stegen lite långsammare än vanligt för att kunna höra låten. Hon flyttade in förra måndagen och är väldigt attraktiv, men det som intresserar är den låt hon spelar varje gång vid den här tidpunkten. Jag har nu anpassat min runda med hunden just för att kunna höra den ganska höga musik hon spelar och speciellt denna låt. Det är typiskt 80-tals stuk över låten och den blir bara bättre och bättre för varje gång jag hör den när jag passerar.

Jag försöker lyssna och analysera, men kan inte komma på vem det är som framför den. Plötsligt öppnar hon dörren och stum står jag där och ser allmänt fånig ut. När ingen av oss har sagt något på över 10 sekunder börjar min hund att skälla. Jag tittar på min klocka och försöker hitta någon form av inspiration samtidigt som hundens skall bara tilltar. Med ett envist fnitter från båda tystar jag hunden och presenterar mig innan hon tittar snett mot mig och förklarar vilken fin hund jag har. Sedan stänger hon sin dörr och går nerför trapporna. Själv står jag kvar länge och lyssnar och försöker analysera denna underbara musik som jag hör från insidan.

När min mamma fick struma fick jag hoppa in och ta mitt sociala ansvar när hon och min äldsta dotter tänkte åka till Kreta. Efter diskussion med frugan och min praktikplats kunde jag följa med och ta hennes plats. En vecka ensam med vår förtfödde var riktigt trevlig. Bad i pool och medelhavet, utflykter till Samvousa och Kreta, bågskytte, minigolf, god mat och trevlig personal. Även på de två scenerna var de uppträden av högsta klass. På den större av dem kunde man se musikalen ”Mamma Mia” kvart i tio på fredagskvällen i 24 gradig värme och en fullsatt scen började det färgsprakande föreställningen.

 Direkt blev jag besviken efterson de mimade efter förinspelade monologer och musik från filmen med Meryl Streep. Det tog dock inte långt tid innan vi satt där och sjöng med. De som dock imponerade mest var sex stycken kvinnor som kom från Egypten. De hade t-shirts med en text ”From Egypt” Högst upp till vänster stod de där och sjöng med i varje fras och missade förmodligen inte en enda ton eller stavelse. Efter en timme hade de flesta blickarna vänts till den del av läktaren och ju mer vi tittade desto mer inspirerade blev de.

På hotell rummet efteråt kunde jag inte låta bli att imponeras över detta unika band som har tagit hela världen med storm med en musik som aldrig verkar sina. Över 400 miljoner sålda skivor och en musikal som är världens mest framgångsrika under de senaste 10 åren är det inte speciellt konstigt att även kvinnor från Egypten älskar ABBA och själv är jag inget undantag.